Högtryck
Det som fortfarande finns kvar av mig sitter här i det lilla kyffet bredvid vardagsrummet och nedtecknar dessa små rader. Jag har varit tillbaka till den smala läkaren på Beckomberga som hade massor av provresultat att gotta sig i. Det ena var litet för högt och det andra var normalt och sammanfattningsvis är hon inte helt nöjd med min inställning till min hälsa.
Men ändå så säger hon att:
- Man bestämmer själv. Meen…litet mindre animaliska fetter och förläng dina promenader en smula.
Jag kunde förlänga mina promenader högst avsevärt genom att bara traska runt hennes skrivbord ett par varv. Men det sade jag inte. Jag vet inte exakt vad animaliska fetter är, men det låter förföriskt gott. Förmodligen fyller just detta fett ut de flesta tårtbitarna på min kostcirkel. Det sade jag inte heller.
I stället sade jag:
- Försök hålla liv i mig i tio år till. Skriv ut starka piller!
Hon försäkrade att hon skulle försöka göra detta och jag fick en tredje blodtrycksmedicin. Det är som att äta en påse Gott och Blandat från Läkemedelsindustrin AB varje morgon.
Frank har en så bräcklig hälsa att mina små problem framstår som en nysning i en orkan i jämförelse. Han är allergisk, han har nageltrång, han har ont i ryggen, han har ont i knäet, han blir förkyld, han har ont i halsen, han blöder näsblod. Han är borta från skola och aktiviteter så ofta att han är halvt bortglömd när han kommer tillbaka.
Jo, han blir sjuk, men bara precis så sjuk att han ändå orkar sitta vid datorn.
- Jag gör SKOLARBETE! Eller jag gjorde det men nu har jag PRECIS börjat spela! Min skola använder faktiskt inga böcker. Jag MÅSTE sitta vid datorn!
- OK, men hur mår du?
- Ja, det är dåligt det. Oj oj oj!
Här om dagen kom han hem och talade om att han hade goda och dåliga nyheter. De goda var att han hunnit vara i skolan länge nog för att redovisa steg fem i spanska. Bra. De dåliga var att hans datamaskin hade fått snurren.
Den lilla vita datorn visade bara halva skärmen och snart så slocknade den helt. Jag suckade och mitt blodtryck steg men gladde mig samtidigt åt redovisningen i spanska. Jag talade om detta för Frank och han var lika obekymrad som alltid och gick in till sin andra dator och började spela.
Jag ringde till Elgiganten (Låter inte det som namnet på en superhjälte från Marvel? I detta nummer: Elgiganten vs Tesla Cyborg! Spännande spänning när Tesla C och hans sidekick Electric Edison chockar Elgiganten med ledande frågor!) och frågade om garantin var något att hoppas på. Det var den inte. Caroline påminde om vår försäkring. Vi hade skaffat en extraförsäkring när vi insåg vad Franks lånefiol var värd.
Jag fnös som en galopphäst och lade ut texten om hur försäkringsbolag är enkelriktade; pengar kan bara färdas inåt, aldrig utåt. Hon lugnade stämman och sade, på ett sätt som inte lät sig motsägas, att jag SKULLE RINGA.
Med samma defaitistiska inställning som om jag ringt och frågat chans på drottning Elisabeth II av England, rang jag försäkringsbolaget. De var idel vänlighet och kundomsorg. Vi kopplar dig vidare…En Chromebook sa du…LED-lampor trasiga i backlight…Pojke…Skolväska…Stötar…
Drygt ett dygn senare stod jag på Elgiganten och köpte en ny dator med en självrisk på 750 kronor.
Jag är förbluffad. Ett försäkringsbolag som betalar UT pengar!
Mitt blodtryck steg.
Jag har alltid haft ett vinintresse. Fram till nu har detta bestått i att få i mig så mycket som möjligt till lägsta möjliga pris. Det har fungerat bra, men ändå har jag känt att något fattats. Ibland har jag känt att man inte behöver grina illa efter varje klunk och förvånat tittat på etiketten.
När jag hämtar den förhatliga matkassen varannan måndag nere i parkeringsgaraget under M.A.T. i Vällingby, har jag sett att vissa hämtar ut lådor med vinflaskor. Jag lade avsändaren på minnet och slog upp namnet på Internet.
De hade en hemsida.
På denna hemsida lurades jag att registrera mig. Jag surfade runt bland vinerna men tyckte att de var LITET dyra. Jag stängde ner och glömde alltihop.
Nästa kväll ringde en käck man och presenterade sig med namn.
- Jag ser att du har registrerat dig hos oss. Jag är din VINRÅDGIVARE och jag undrar vilka produkter du är mest intresserad av.
Jag tänkte: - Vart skall jag ta vägen nu!? Jag vill inte sitta och diskutera fina viner med en rådgivare! För att jag är…jag! Jag vill inte ta det här samtalet! Jag önskar jag hade ett STORT glas vin just nu! Billigt!
- Jaa, hej…
I måndags var jag och hämtade ut en prova-på-låda när jag hämtade matlådan. Ännu har jag inte smakat något eftersom flaskorna var så DYRA, men det känns ganska vuxet att ha ett vinförråd. En fin dag kanske jag sätter i monokeln och väger flaskan i handen innan jag resolut drar ur korken och smuttar mig fram genom tillvaron.
Med stigande blodtryck.