Marknaden i fokus
Det är söndag här i Flen och igår var vi på Malma Marken. Det är en marknad i Malmköping där man kan köpa allting som man alltid kan köpa på marknader. Det är trångt och varmt och jag följde mest med för att supa brännvin, snusa och slåss med andra drängar från Hälleforsnäs, Bettna och Skebokvarn. Av detta visade det sig bli intet eftersom det starkaste som gick att få tag på var Fanta och langos.
Hela marknaden var torrlagd och jag spenderade det mesta av tiden med att vänta på att Frank skulle åka färdigt någon av de halsbrytande karusellerna. Nja, det är inte riktigt karuseller, det är mera centrifugalkraftsfixar för upplevelseberoende. Frank tycktes i alla fall gilla det. Han hoppade studsmatta med spännremmar, åkte Ali Babas flygande matta och slungades runt i Hulken.
Caroline var mer inne på shopping. Men hon plågas ständigt av att jag och Frank står och suckar av uttråkning, uttorkning och utmattning några meter ifrån hennes inspirerade inköp. Vi trivs mer med snabba oöverlagda köp som man sedan kan gå hem och reflektera över; varför köpte jag det där? Ville jag verkligen ha det DÄR? Hon vill mer tänka igenom inhandlingen och se allt som finns, för att väga en produkt mot en annan.
Vi är alltför snabba för det.
Jag köpte en sekatör (i fyra steg) och en grensåg och Frank köpte en fasettslipad grön glasbit. Snabbt och oöverlagt, i sann marknadsanda. Frank kompletterade med tre sura godisremmar och jag köpte några Kalle Ankor från början av 70-talet och en Kapten Stofil.
De obligatoriska gräddbullarna inköptes och sedan for vi hem.
Christer har tagit sin hyrbil och åkt hem. Eller i alla fall till Lund. Vi sitter kvar här och får klara oss bäst vi kan.
Frank och jag började måla i baren igår och han pratade endast om Minecraft. Han kom på att jag hade lovat att jag skulle lära mig mer om det spelet och han satte igång och undervisa mig.
Jag fick oändligt detaljerade beskrivningar av små smarta saker att göra men ingen heltäckande redogörelse för vad spelet går ut på. Han pratade och pratade tills svetten droppade ner från min panna (och mina öron) och vi fick avbryta och gå och fika. Baren blir vitare och vitare men Minecraft blir mer och mer ointressant.
Frank har också börjat rekommendera böcker till mig. När han var klar med Kalle Ankas Pocket 385: Hjältar i snön, sa han till mig; -Pappa, du borde VERKLIGEN läsa den här. Sedan klappade han sakta på omslaget. Jag plockade upp boken och synade den. Skulle denna publikation lösa några av de frågor jag burit med mig sedan ungdomstiden? Skulle jag kunna skippa Wittgenstein och gå direkt på Gröngölingarna?
Nja, jag hann några sidor igår men än har ingenting klarnat.
Igår fick vi regn för första gången på semestern. Det var märkligt; allt blev blött.