Kalles blogg The next gereration

fredag den 7 maj 2021

 

Här är jag nu, frisk och ganska fräsch. Det var en ganska seg och odräglig sjukdom detta.

Nu sitter jag här med ett glas vin, stort som ett fågelbad och hela livet framför mig. Jag gillar inte särskilt mycket att vara sjuk. Inte när det påverkar min förmåga och plikt att njuta av livet. Jag vill vara snyggt sjuk, som en rollfigur i en film. Det skall vara vederbörligen synd om mig men jag skall ändå kunna läsa, skriva och tänka ordentligt (bara det att jag genom den snygga sjukdomen har fått massor av mer tid att göra det på). En pläd över benen och en hög med böcker vid sidan av. Existentiella funderingar.

Den här eländiga sjukan har kastat virus på mina nerver. Jag har vandrat fram och tillbaka i lägenheten och blåst i ett sugrör nedkört i en plastflaska. Detta för att hålla lungfunktionen i gång. Sedan har jag suttit och tittat på husfixarprogram, bilfixarprogram, trädgårdsfixarprogram eller något lika viktigt på TV:n. Men strax därefter var vandrandet i gång igen.

Jag försökte läsa och det gick bra en stund men strax var jag uppe och knallade runt igen.

Mitt friska jag brukar sitta närmast livlös i soffhörnet i timmar, nu nötte jag parketten med den där sörplande flaskan, i varv efter varv. Jag hade ingen aptit och trodde att jag i alla fall skulle ha gått ned. Kanske skulle jag se litet urgröpt ut efter mina svåra plågor? Men, nej då. Jag hade efter två veckor fortfarande en matchvikt som var…hmm…tresiffrig. Ronald McDonald rondör.

Ahh, men bort det. Nu är jag ganska återställd och blickar framåt.

Vad har hänt med världen medan jag varit sjuk? Inte har den blivit bättre. Det var väl heller inte att vänta. Jag har nu jobbat i tvenne dagar och funnit att allt är som det plägar eller värre. Det finns ett ökande antal cyklister som inte verkar ha något mål med sin färd, utan bara är ute och far efter att bryta mot så många trafikregler de kan. Kanske är det ett slags lista de har där de kryssar av alla regelbrott? Måhända är det en tävling? Bryt mot samtliga regler i trafikförordningen på en vecka och vinn en stingpinne!

Jag är förvånad att jag inte ser fler stingpinnar i sådana fall.

Lundell har kommit ut med Vardagar 4 och 5. (Som någon skrev i DN idag: nu är det väl dags för helg, Uffe?!) Jag har läst de första tre delarna och gillat dem storligen. Nu har Viggo, Carolines morbror i Simrishamn, varit nere på Hr Lundells galleri och köpt de båda böckerna, signerade, för min räkning. Viggo var ju även Lundells leverantör av litteratur, eftersom han arbetade i bokhandeln i Simrishamn innan den lades ned. Han känner mannen och berättar att när Hr Lundell kommer körande (när han har körkort) i sin stora bil och igenkänner sin forne bokleverantör så tutar han glatt.

Detta gör att jag känner Ulf Lundell i andra ledet. Stort.