Trattmannen
Ledig i dag och Frank har kommit iväg till skolan. Det var sovmorgon idag och vi tog det lugnt på morgonen men tillslut var det hög tid att komma iväg. Just då ringde det på dörren och utanför stod det en liten gubbe som skulle kolla ventilationen.
Gerta var vid denna tid utflugen ur buren och satt ovanpå köksdörren och åt spenatblad. Gubben hade med sig en stor mät-tratt med blinkande digitalsiffror och TV: n stod på och klockan bara fortsatte gå.
Gubben med tratten ville in till varje pris och Frank tappade allt intresse för att sätta på sig jackan och började snacka med trattmannen. Gerta satt på dörren och åsåg händelseutvecklingen med stegrad oro.
Mitt i alltihop kom jag ihåg tejpen på insidan av sovrumsventilen. Den måste bort innan trattmannen nådde dit med sitt mätande! Det var så att när vi flyttade in så häpnade vi över lyhördheten i det här huset jämfört med vårt gamla. Ventileringssystemet i sovrummet var som en snabbtelefon mellan lägenheterna. Man hörde vad som sades i de andra våningarna och de hörde förmodligen oss när vi stod där och sade att detta duger inte. Det var som att bo i Big Brother-huset fast utan unga snygga människor, sprit och Adam Alsing.
Alltså pillade jag ut ventilen från väggen och satte en tejpbit på baksidan och satte sedan tillbaka den. Det var tre år sedan eller så och nu kom jag plötsligt att tänka på den igen. Den måste bort!
Som tur var så kvistade trattmannen in i badrummet och justerade ventilen där så jag tog en pall och en skruvmejsel och skyndade in i sovrummet. Det var som Mission Impossible, hur skulle jag hinna? Han rotade runt därinne i badrummet och snackade med mig och jag svarade litet ansträngt borta ifrån sovrummet (skruven krånglade så det gick långsamt) men sedan började Frank svara honom istället. Jag hörde Gerta fluga omkring inne i vardagsrummet och skrika vilt: -Piiip, piip, piiiiiip!
Äntligen fick jag bort ventilen och där satt tejpen. Den gick sönder när jag började ta bort den och trattmannen verkade nu förflytta sig ut mot köket. Slutligen fick jag bort resterna av tejpen och satte tillbaka ventilen. Skruven tog en liten evighet att få tillbaka men jag hann skjuta undan pallen och lägga ifrån mig skruvmejseln innan jag mötte trattmannen i hallen. Jag hade en stor kladdig tejpboll i handen men han var glad och meddelade att han hade skruvat upp ventilen i badrummet litet.
Gerta satt på buren nu och klockan gick fortfarande. Jag fick på Frank jackan och sade till trattmannen att jag måste ut en stund. Han tyckte det var bra så han kunde jobba i lugn och ro.
När jag kom hem igen hade vi ett långt samtal om köksfläkten och utsugsfläkten på taket och olika filter. Han antecknade sina siffror och försvann. Jag stängde in Gerta i buren och satte mig och pustade ut.
Märkligt hur en så lugn och idyllisk morgon med massor av extra tid kan transformeras till en svettig desperat jakt på sekunder bara genom en man och hans tratt.