Kalles blogg The next gereration

Jaha, röstningen på stämman i bostadsrättsföreningen Skaftstämpeln 1 gick de köpsugnas väg. Med en tämligen komfortabel 42-13-seger beslutades det att föreningen skulle köpa huset och omdana hyresgästerna till slavar under kapitalets förtryck och bankernas utsugarmentalitet. Vi skall nu svettas under oket av mångmiljonskulder och ångestframkallande räntefluktuationer.

Jag röstade JA och är nöjd med resultatet.

Nu återstår en massa problem med att få lån och skapandet av tvättstugor och en mängd andra saker. Plus att jag kommer att behöva ögna igenom den ekonomiska rapporten. Och den tekniska. Och en drös med andra papper.

Men jag väntar ett slag till. Man vet aldrig vad som händer.

Ibland när jag jobbar kan jag vara vänlig och förstående och andra gånger kan jag skåda världen och människorna för vad de verkligen är och vara irriterad och småsint. Vissa dagar kommer det en en liten tant med käpp sju minuter försent till bussen och vinkar som en besatt. Handen som hon vinkar med verkar vara den enda extremitet som fortfarande fungerar ty hennes gång är långsammare än kontinentalförskjutningen och klättringen upp på den nedsänkta bussen är att jämföra med Tenzings och Hillarys attack mot toppen 1953, både i tid och ansträngning. Men, som de, lyckas hon till slut och börjar nu en pilgrimsvandring mot sitt favoritsäte, alltid beläget i de bakre regionerna. Med sin vandringsstav i handen besöker hon varje station på sin Via Dolorosa innan hon är framme vid sitt Golgata och börjar nu förbereda sig för själva nedsittandet. Det är en hel del att tänka på innan en tant kan sätta sig ned, hon måste släta ut kappan, noggrant inspektera sittytan, släta ut kappan, reda ut handtagen till väskan, backa upp sin sittsugna bakdel mot sätet, släta ut kappan, titta sig omotiverat länge omkring, som för att få de övriga resenärernas välsignande innan hon med ett stånkande plattar ut väven i sätet.

Nu kan jag äntligen börja taxa ut på startbanan och komma iväg. Vad som sedan händer med damen med världens slätaste kappa är att hon glömmer att tycka på stannar-knappen när hon skall av och jag kör förbi hållplatsen. Då blir hon plötsligt ett under av reaktionssnabbhet och vrålar som en brunstig råbock:

- Du STANNADE inte!!

Är jag nu på mitt vänliga humör så kör jag in till en närbelägen trottoarkant och stannar helt lagvidrigt och begår tjänstefel när jag låter den muttrande och bittra kvinnan kliva av 50 meter senare. Hon kommer att se mig som en som GJORDE FEL men ändå hade anständigheten att erkänna att han var en klåpare och släppa av henne i samma härad.

De andra resenärerna kommer främst vara glad över att vara av med henne och hoppas att hennes färdtjänst snart dras in av budgetskäl och att det därmed var sista gången de såg henne.

Jag har betalt och kan bara sitta och flina.

Om jag däremot känner mig en smula irriterad när jag hör råbocken bröla så fortsätter jag bara (enligt arbetsbeskrivningen) och tanten börjar nästan yla och söker desperat sympati bland medresenärerna. Jag väntar uppmärksamt på en signal om att jag skall stanna och oftast kommer den. Alltså stannar jag (enligt arbetsbeskrivningen) på nästa hållplats och öppnar dörrarna och tanten har nu inga problem med rörligheten utan störtar av bussen och nöter nästan ut käppen på en snabb promenad fram till mig för att tala om att jag har kidnappat henne och kört en handikappad ut i obygden och kastat av henne.

På något vis hinner jag alltid, precis stänga dörren innan hon hinner fram och sedan svävar jag majestätiskt iväg från hållplatsen. Kvar står damen och hoppar upp och ned, och man kan se att ord kommer ur hennes mun men det går inte att höra vilka de är. Ett leende sprider sig över mina läppar och jag gasar långsamt upp i 35.

Andra gånger är damen av en mer verbal sort och står vid utgångsdörren och vrålar impertinenta frågor och okvädningsord som jag väntas svara på. Ibland gör jag det och det slutar aldrig bra. Bättre är att inte replikera och tänka:

- Passa dig du, gamla hagga. Visa dig värdig det där skrynkliga gamla skinnet du är innesluten i, annars kommer jag och tar det ifrån dig och gör en vinsäck av det.

Sedan tänker jag mig själv drickandes ur en vinsäck formad som en halv tant och tänker på hur slät hyn skulle bli när jag kramar ur de sista dropparna.

Sedan kommer jag på att jag har betalt och sitter bara och flinar.