Kalles blogg The next gereration

Så.., jag har gått ned i vikt litet. Nja, det är inte någon stor skillnad och det ser inte så bra ut. Faktum är att det ser riktigt oaptitligt ut. Det finns bilder men jag vet inte om jag nänns visa dem här.

Det var så att jag satt på min lilla kammare och karvade sta med kniven på en bit vitmålad list. Det gick inget vidare och jag tänkte förstärka verkan av mina ansträngningar genom att öka trycket på kniven. DÅ fungerade det. Träet gav vika och kniven kom farande mot mig i en ganska hög fart. Läget verkade hotande och farligt men som tur var kom den högra sidan av min vänstra tumme ivägen och stoppade knivens framfart. Träbit, kniv och en bit av tummen hamnade på golvet.

Jag var häpen och ett gram lättare. Snart började blodet komma och jag for in i badrummet. Dådkraftig satte jag på iskallt vatten och utan en sekunds tvekan körde jag in det sargade fingret i vätskeströmmen. Tämligen omgående gjorde sig en närmast obeskrivlig smärta påmind. Jag ryckte omedelbart ut tummen vilket fick blodet att stänka.

AAJ!

Smärta! Här i mitt lugna liv! Det passar sig inte. Jag var förvirrad, rädd och blodig, och som vanligt i de situationerna gick jag ut i köket och frågade Caroline vad jag skulle göra. Vi lade bandage efter bandage men blodet trängde igenom och började rinna efter handloven och hotade att komma på något viktigt, som soffan eller mattan.

Caroline klagade på mitt TREO-intag. (- Ditt blod kan inte längre koagulera!)

Vi gjorde nya sårförpackningar men också dessa drabbades av blodöversvämning.

Caroline klagade på mitt TREO-intag.

Tillslut nöp vi till ordentligt med kompress och tejp så att det började dunka i hela tummen. Då slutade det.

Idag har jag suttit och kört buss med ett omslag runt tummen som måste ha vägt ett hekto med all tejp och allt koagulerat blod.

Jag tog ett par TREO.

Efter jobbet for jag till sjukstugan i Åkermyntan och beklagade mig. Bandaget fick tas av i omgångar med vattenspolning emellan. När tummen äntligen kom fram så var det uppenbart att det fattades en bit. Jag blev nästan litet munter, det såg ut som om någon skurit en skiva skinka (med nagel). Doktorn kom in och sade att det redan hade börjat sekundärgranulera och att jag hade en amputationsskada. Jag fick en omläggning av modernare snitt och en liten mitella för tummen så att allt skulle sitta kvar.

Nu känns det bättre även om det dunkar litet.

Nästa gång måste jag berätta om hajfilmerna. Foton på tummen kommer.