Kalles blogg The next gereration

måndag den 12 april 2021

 

Här i Råcksta har det blivit april och våren, som den skojare den är, har förklätt sig till senvinter och ibland helt enkelt försvunnit och lämnat oss med kylan. Själv bryr jag mig inte eftersom jag har mitt stora klädintresse: jag vill ha dem på mig. Alltså fryser jag inte så mycket men när snön börjar falla kommer ändå en känsla av ”va’ fan nu då?” över mig.

Men vädret sköter sina egna affärer och vi befinner oss under det och bör bara hålla till godo med vad som serveras. Jag menar, om vi levde i ett vakuum i stället för i en atmosfär, hade vi kanske sluppit de kalla vindarna och det mesta av snön, men andningen hade ju blivit det nya stora problemet.

Det där är ingenting jag kan ordna i alla fall, lika bra att låta det vara.

Trots att jag inte har utfört några direkta läkarundersökningar eller hälsokontroller kan jag säga att familjen mår bra. De jobbar och går i skolan. De är trötta på morgonen och vissa av dem är trötta på mina ordvitsar, andra är nästan likgiltiga. (Jag fick med en i DN Namn och Nytt: Vissa älskar nycklar, andra dyrkar lås. Jag tyckte den var rolig. Frank gillade den. Caroline accepterade den, suckande.)

Vi har varit på landet och rivit ut en hall. Vi blev kvar på landet över Påsken och försökte bygga upp samma hall igen. Det tar mycket längre tid. Man måste vara mycket noggrannare. Men det blir fint. Jag var på Jem och Bygg (sic) i Flen och köpt byggmateriel så många gånger att jag nästan räknades som delägare i firman till slut.

Det första jag fick köpa var en skruvdragare.

Har han inte en sådan redan, frågar ni kanske? Han som är en sådan händig herre, en sådan snickare! Jo, säger jag eder, jag har inte bara en, utan två. Problemet med bägge dessa var att de befann sig hemma i Råcksta, under det att jag och de skruvar som behövde skruvas i och ur, befann oss i Flen.

Det fina med att…ha en massa sparpengar…nej, inte det…att äntligen ha jobbat så länge att man fått en hög lön…nä…att ha vunnit på tipset…nix…att ha en FRU som tjänar massor med pengar…jo, där har vi det…är att man inte behöver oroa sig över småsummor längre. Jag köpte en extra skruvdragare bara för att jag kunde. Det kändes fint.

Men jag är också sparsam. Hemma i Råcksta hade jag länge retat mig på några lastpallar som låg utanför nödutgången till vårt älskade gym. De hade uppenbarligen fått ett par nya vansinnesmaskiner för dårar att spänna fast sig i och sedan bara kastat lastpallarna utom dörren. Jag beslöt mig för att förbättra miljön i V-by Parkstad och samtidigt få litet extra virke till landet.

Jag bar in pallarna i förrådet och försökte bryta isär dem med en hammare och en skruvmejsel. Jag hade lika gärna kunnat försöka demontera Eiffeltornet med en IKEA-nyckel. Här behövdes riktiga verktyg. En kofot. Ett bräckjärn. Som varje medveten konsument av kvalitetsvaror for jag genast till Biltema. I dess lokal fann jag tvenne brytjärn som jag köpte och for hem med. Men när jag började min gärning märkte jag att vårt överlastade förråd inte erbjöd det utrymme som behövdes för att rätt kunna utnyttja hävstångseffekten.

Jag lyckades få låna en huvudnyckel och bar ned allt i källaren. Långt därnere under jorden arbetade jag i nästan två timmar med isärbändandet av pallarna. Jag svettades, jag svor, jag slant, jag fick ont i ryggen, jag hade sönder brädor och jag bankade och slog. När allt var färdigt fick jag släpa upp allt till förrådet igen och sedan satte jag mig uppe i lägenheten och frågade mig flåsande: - Var det verkligen värt detta?

Svaret blåser förmodligen omkring i vinden därute på gården men nu finns i alla fall virket på landet, färdigt att användas i något hopplöst projekt. Själv har jag nu en mängd dyrkar och två brytjärn om jag skulle vilja byta bana när tiderna blir svåra.

Angående min tre orosmoment från tidigare: Silverpilen går nu som en klocka. Tanden har nästan slutat värka och dessutom har jag varit hos en tandhygienist som ålagt mig att peta tänderna timvis varje kväll. Livet blir bara roligare och roligare.

Blodtrycket är som det är och om det är bra eller dåligt får jag redan på först 17 maj.