Ett tack och ett löfte
Jag uppnådde lyckligen en ålder av 54 år, häromdagen. Jag har nu lämnat primtalet 53 och nästa gång blir först vid 59. Hänger jag med så långt? Vet inte riktigt men om jag gör det så behöver jag bara vänta till 61 på nästa primtal.
Det känns ju kul.
Man får glädja sig åt de märkligaste saker nu när ungdomen packat och flytt och ordet "pensionärsrabatt" ligger som en löftesrik dimma vid horisonten. Varje födelsedag har gått från ogrumlad glädje som barn, till likgiltighet under ungdomen, och nu för tiden är födelsedagen ett kvitto på ytterligare en avklarad delsträcka in i medelådern. Längre fram kommer bemärkelsedagen vara en skakig garanti på att man lyckats lura döden ytterligare ett solvarv. Tårta på det.
Men nu är våren här och festligt björkpollen finns överallt och solen bländar i trafiken. Förr om åren när jag såg en uteservering tänkte jag: "Där skulle man sitta med en iskall öl och må bra i några timmar!" men nu tänker jag allt oftare: "Fan, vad trångt det blir med alla serveringar! Kan inte folk gå till jobbet istället för att sitta och supa sig redlösa på trottoaren? Så fort isen smälter på Mälaren verkar folk sluta jobba och äga obegränsat med tid och pengar att sitta på trottoarbord med öl och vin och flina som idioter!".
Där ser ni vad tilltagande ålder gör med ett fordomdags lekfullt och sprittande sinnelag! Jag behöver rycka upp mig! Jag vill återgå till min bekymmerslösa ungdom för några fattiga timmar! Faktum är att jag härmed åtar mig vidtaga anstalter för att förverkliga detta redan idag! Jag måste bara klara av dagens shoppingtur med Frank och Caroline på Bromma Blocks, sedan lovar jag att sätta mig utomhus med en svindyr fatöl i Vällingby och flina som en imbecill! Jag gör det inte för min egen skull utan för ungdomens och glädjens skull!
Det blir en något försenad födelsedagsöl. Jag skall också se till att diskret skåla ett tack till de mig, på Internet, via Ansiktsboken, gratulerande massorna som jag varseblivit via min smarta telefon. Tack.
Detta blir i sanning något att se fram emot när jag går och klämmer på liggunderlag på XXL.