Än är det inte klippt II
Jag har kört omkring med bussen idag och suttit och funderat på om jag skulle ge tusan i att klippa mig!? Bara för att samhället säger åt dig att klippa dig behöver du inte göra det! Var en rebell, har jag tänkt. Plus att du slipper betala frisören; så var både en rebell och en snåljåp!
Om jag någonsin gör något, så vet ni att jag alltid först kollar att det finns andra som gjort exakt samma sak, så att jag kan göra detta utan att verka sär, märklig eller egenartad.
Jag söker alltid konfirmation via olika källor att jag är en följare innan jag gör något. Alltså satt jag och försökte tänka på långhåriga män som det gått bra för. Framgångsrika långhåriga män i vilkas fotspår jag kunde tänkas gå.
Jag vet ju många rockstjärnor som har varit långhåriga, men de har antingen dött, klippt sig eller slutat vara stjärnor. Det fanns ju den där Simson i bibeln men hur var det med det?…fan, att jag inte är mer religiös! Anders Borg var ju långhårig ett slag men han är väl knappast att räkna som framgångsrik just nu. Mr Trump är väl ganska långhårig, men det sägs vara lånta fjädrar…
Om man verkligen vill få problem inom det här området kan man söka efter berömda långhåriga basketspelare. Metta World Peace har på sin höjd åtta millimeter.
Plötsligt slår det mig: Dan Hylander!
- Jag har inte kollat, men han har väl fortfarande långt hår?
- Men kan han verkligen kallas framgångsrik?
- Javisst, han har ju skrivit massor av framgångsrika sånger!
- Jaa…vilka är de nu igen?
- Jaa…jag skall googla senare, men…Py Bäckman och Nordman!
- Men Nordman var ju snaggad och Py Bäckman är väl fortfarande kvinna?
- Jaaag…antar…jag går och googlar nu med en gång!
Men det blev ingenting. Jag står ensam med mitt stora beslut och luggen fallande i ögonen. Kanske blir der ändå bäst att ta ett SMS-lån och gå och klippa sig. Men allt det där med att vara rebell och skita i allt faller ju om jag sitter som en nyklippt mönsterelev på en internatskola. Jag skulle ju bli spännande och ha farliga nya tankar!
Det får bli som vanligt istället. Jag får ha samma gamla tankar under samma trista halvlånga frisyr.
Men man skulle kunna gå helt motsatt väg och snagga sig. Raka av allt. Bli kal som en biljardboll! Det räcker inte, jag vill åka till Kanada och bli skalperad av en äkta indian! Så korthårig vill jag bli! Rått kött under mössan! Massaker! Geronimo!
Men det finns väl lagar mot sådant. Kanske kan jag få någon på Etnografiska museet att skära av en hårtofs med en gammal samekniv, där den där totempålen på Gärdet brukade stå. Men det är inte samma sak som en äkta skalpering. Det är inte EGDE.
Kanske blir det salong Stubben i Råcksta ändå.
Bussblogg nr 61:
Sfinxen i Fredhäll
Känner ni till sfinxar? De finns i Egypten men är också kända från Grekland och Asien. Det kan vara en varelse med manshuvud och lejonkropp eller med kvinnohuvud och lejonkropp fast med stora vingar också. Allt detta associerade jag till när jag kom körande genom Fredhäll.
Det var nämligen så att sfinxen sägs ha ställt en gåta till de som ville in staden (Thebe?) och svarade man rätt släpptes man in och svarade man fel ströps man. Eller något. Frågan skall ha lytt:
"Vad går på fyra ben om morgonen, två ben mitt på dagen och har tre ben på kvällen?"
Människan.
Hade sfinxen slagit sig ned på Västerbroplan och om man varit tvungen att svara på dess gåta för att komma vidare mot Frödingsvägen och Mälarpiratens Livs så hade sagoväsendet fått omformulera den:
"Vad går på fyra ben om morgonen, två ben mitt på dagen och har två ben och fyra hjul, fast åker helst buss, på kvällen?"
Och svaret skulle då bli: Homo Sapiens Fredhällsis Veteranis.
Först vill jag påpeka att varje fiber i min kropp och, viktigare; varje fettcell i min kropp, är positivt inställda till att de som mist ungdomens spänst i sina ben skall få en rullator. Detta är en självklarhet. Är man behjälp av en rullator när man skall ta sig ned till Västerbroplan för att köpa Wasa Husman och grönsåpa så är det precis så det skall vara!
Fler rullatorer!
Men ibland kan den misstänksamme börja fundera på om vårdcentralen uppe på Fridhemsplan kanske delar ut kvittenser på rullatorer instoppade i Vårt Kungsholmen så att ALLA som vill ha en kan få en. Kanske behöver man bara ha en deklarerad inkomst för att vara berättigad till en juste vagn? Kanske behöver man bara ha puls?
Men gemensamt för alla rullatorer (och alla andra fysiska ting) är att de tar upp plats. Hur berättigade och fina de än är, så blir det ibland det litet många. Man har ju svårt att lämna någon kvar på hållplatsen som kör rullator, men om enda alternativet är att man kastar av någon annan med rullator så får man ändå göra det ibland.
Visserligen går de att fälla ihop ganska lätt men det förutsätter att man inte har en massa fullpackade korgar (Wasa Husman och grönsåpa) hängande på dem. Dessutom är många…vagnägare inte vidare benägna att börja fälla och dra, eftersom de "var här först", eller "snart skall av". Konflikter. Hade Fredhällsis Veteranis istället gjort som den första sfinxen antydde och gått med käpp, så hade det funnits mycket mer utrymme och färre konflikter.
Visserligen hade de fått bära sina kassar i handen med inte ens en sfinx kan ju tänka på allt.